Kära du, som är långt borta, men ändå så nära mitt hjärta.
Jag vill önska dig en God Jul och ett Gott Nytt År!
Genom alla tider har julen symboliserat en sorts frihet från det förtryck som omger oss alla.
Ljus i mörkret, värme i kylan, fred och samvaro, en fest när det varit kärvt eller brist, och en stilla stund i oron.
Julen har inneburit en vändpunkt, när mörkret bryts, och vi går mot ljusare tider.
Våra hjärtan och sinnen förs samman, oavsett var vi är.
Tillsammans.
Tack för att du finns, tack för all din kärlek och allt ditt stöd, och tack för allt du gett!
Tack för att du berikar världen med ditt liv och din person, din kärlek och din omsorg.
Du är alltid i mitt hjärta!
Jag vill önska dig värme och kärlek i överflöd, och allt gott!
Varma julhälsningar, Kia
Jag vill avsluta min julhälsning med den vackra hymnen Panis Angelicus, framförd av Luciano Pavarotti. Se också fjolårets julhälsning här (med en vacker julbön i Slottskyrkan).
Jag är expert på godsaker (en ärvd egenskap från min mammas sida).
En av mina förfäder, Johan Gustaf Thilén, var en känd konditor och konfektmakare i Vasa. Det var han som lärde (sin lärling) Karl Fazer göra choklad. Karl Fazer köpte senare också upp min morfars far Hemming Elfvings kex- och lakritsproduktion i Hangö (Hangö kex).
Vår bröllopstårta
När jag och min man Henrik gifte oss våren 1998, i Svartå Slott, ville vi att bröllopstårtan skulle bli ett minne för livet, en riktig höjdpunkt.
Vi var stamgäster på Svartå Slott, och gillade deras mat. Vi hade provätit hela bröllopsmiddagen innan – en bröllopsmeny som Slottet komponerat. Huvudrätten var “And på Slottets vis”, och det var slottsherren själv som hade jagat vilt.
Slottet lovade ordna den godaste bröllopstårtan i världen till oss; en fantastisk prinsesstårta från St. Honoré i Lojo. Vi fick veta att den skicklige konditorn Timo Stolpe hade stor erfarenhet (bl.a. från det svenska hovet).
Bröllopstårtan var ett riktigt mästerverk! Och den var faktiskt den godaste i världen. Jag har ätit många prinsesstårtor (flera gjorda av stjärnkonditorer och Nobelfestkonditorer), men har aldrig smakat någon godare. Konditorn hade verkligen lagt ner själ och hjärta i den ljuvliga kreationen. Jag vill rekommendera St. Honoré till dig.
Se hur fin bröllopstårtan var:
Musiken vid vår vigsel
Vi vigdes i Svartå slottskyrka av Gunnar Weckström.
Kyrkan i Svartå är speciell för mig. Min förfader Karl August Möller var präst i slottskyrkan i 50 år (från 1864 till 1914). Det är en imponerande lång tid av trofast tjänst i samma kyrka.
Min mamma bredvid slottskyrkans porträtt av vår förfader Karl August Möller.
Både jag och Henrik är högkänsliga personer. Det var mycket viktigt för oss att musiken på vigseln skulle representera våra personligheter och våra värderingar, på ett djupare plan.
Vår vigsel inleddes med:
Närmare Gud till Dig (engelsk titel: Nearer my God to Thee). Det är den underbart vackra och känsliga sången som spelades när Titanic sjönk. Den satte stämningen och atmosfären för det som komma skall – slutet på något gammalt och början på något nytt.
Du kan läsa mycket mer om bröllopet och vår bröllopsresa i det här jubileumsinlägget, som jag skrivit i april 2023, när vi firade silverbröllop (25 år som gifta).
Jag plockade fram min dammiga gitarr (som bara har fyra strängar kvar) och gjorde en cover på Oceans av Hillsong UNITED.
Här är musikvideon:
Jag är en högkänslig person och som konstnär är jag mycket expressiv. Jag lever mig in, med mycket inlevelse och känslor, i allt jag gör. Jag reagerar snabbt och starkt på alla impulser, som t.ex. i videon när jag blir intensivt förskräckt av att någonting trillade ner från bordet.
Som konstnär har jag full konstnärlig frihet (och ett ansvar) att göra alla saker annorlunda – att bryta konventioner, visa exempel och skaka om världen. Jag vill använda min konst till att avslöja narcissisterna och narcissisternas värld, och arbeta för anti-narcissism.
För er som är intresserade av den tekniska biten så beskriver jag utrustningen och stylingen lite närmare:
Läderbyxorna är från Gestuz, polotröjan från Zara och Push-up BH:n från Lindex (många år gamla).
Jag använder sällan makeup, men för videon satte jag på lite läppstift från Estee Lauder, ögonskugga från Isadora, mineralpuder från Jane Iredale och maskara från Maybelline. Sedan lade jag löst på några lösögonfransar från Kiss (som hölls kvar utan lim fast jag blinkade).
Gitarren är en Yamaha CGX102 elektroakustisk klassisk gitarr (med fyra nylonsträngar).
Videon är filmad med en Panasonic Lumix G90. Objektivet är Sigma 60mm 2.8. Mikrofonen är en Røde Videomicro. Stativet är Slik Pro 700DX (AMT) och stativhuvudet är Benro S2.
Kameran är inställd på L. Monochrome D. Jag gillar svartvitt väldigt mycket.
Som bakgrund använder jag ett stort svart tyg (vanligt lakanstyg). Jag satte upp tyget med klampar från Biltema i ett Heavy Duty bakgrundsstativ.
Största delen av videon är ljussatt med en enda lampa. Det är en vanlig LED-lampa (8W E27 4000K Spot LED) som man kan köpa i matbutiken. Lampans hållare är från Verkkokauppa.com (20 €). Framför lampan använder jag ett vitt paraply (för att mjuka upp ljuset).
Det är ett enkelt och billigt ljus som jag tycker om att använda (helst fotograferar/filmar jag dock i naturljus, i befintligt ljus).
Lampan/lamphållaren är fastsatt i en Elinchrom PolyStand (ljusbom med hjul). Ljuset är placerat nästan rakt framför mig, lite snett ovanifrån.
Jag plockade också fram 4 studiolampor (som inte har använts på 10 år). Blixtlampornas fläktar hade för högt ljud, så de lamporna gick inte att använda till musikvideoinspelningen, men de såg ändå roliga ut och gjorde settingen mera spännande. För foton och B-roll fungerade de bra.
Framför mig, på golvet, lade jag en Lastolite Triflector, som reflekterar lite ljus upp tillbaka på mitt ansikte och mina händer.
Slutligen satte jag paraplyets genomskinliga skyddsplast delvis framför kamerans objektiv, så fick jag en specialeffekt; lite suddig dimma i kanterna.
Sedan var det bara att trycka på Record-knappen och börja sjunga.
Vill du lära dig mer om ljussättning så kolla in det här inlägget.
