Tag: Hus

Ström har under det senaste året blivit en bristvara – och en dyr lyxprodukt.

Jag och min man Henrik är väldigt lyckligt lottade som i över 18 år fått bo i ett välisolerat lågenergihus; Villa Kia. Vi har aldrig behövt oroa oss för vår elförbrukning (som alltid varit lägre än elförbrukningen i vanliga hus).

Men nu sitter vi alla tillsammans i västvärldens sjunkande båt, och får solidariskt göra det bästa av den illavarslande energibristsituationen. Vi måste alla bli energismartare och minska strömförbrukningen – annars är risken stor att våra politiskt misskötta samhällen kollapsar redan i vinter.

Jag försöker se energikrisen från ett positivt håll; som ett hälsosamt uppvaknande och en viktig utmaning. Vi påminns om att jordens resurser är begränsade, och vi utmanas till att förvalta resurserna så förnuftigt, hållbart och anti-narcissistiskt som möjligt.

Hur lågt kan vi pressa vår elförbrukning?

I vårt hem har vi gjort utmaningen till en spännande sport; ett försök att hyvla bort varje Watt av onödig elkonsumtion. På samma sätt som de ledande Formel 1-racingstallen outtröttligt försöker hitta varje potentiell hundradels sekunds minskning på sina varvtider.

Varje liten förbättring räknas, och varje dag strävar vi efter att bli lite bättre än dagen innan.

Men till skillnad från Formel 1-stallen så försöker vi att effektivera med nollbudget, utan nyinvesteringar eller kostnader. Vi jobbar uteslutande med det vi redan har hemma, och med förändrade (o)vanor och prioriteringar.

Vi söker kreativa, ändamålsenliga och trygga lösningar – och vi undviker allt som kan vara brandfarligt eller skadligt för vår egen hälsa eller husets hälsa. Samtidigt försöker vi bibehålla så mycket av levnadskomforten som möjligt.

Vårt mål är att hitta den bästa effektivitetsavvägningen; en energibalans där livet fortfarande känns drägligt att leva.

Här får du hänga med på vår energisparresa, och se hur vi hanterar utmaningen!

Jag ger dig rikligt med information – och hoppas kunna inspirera dig i dina egna energisparutmaningar. Varje hem är förstås unikt och individuellt, liksom levnadsbehoven, men de övergripande idéerna kan fungera för de flesta.

Bakgrundsfakta om vårt hem

Vi är ett konstnärspar som bor i Villa Kia, ett energieffektivt lågenergihus som vi själva byggt åren 2003-2004. Se bilder från byggprocessen här.

Platsen är en solig och sydvänd strandåkertomt på ön Hirvensalo i Åbo, i sydvästra Finland. Vi har det kalla landets mildaste klimat – under milda vintrar kan en luftvärmepump producera nästan all uppvärmningsenergi som behövs i vårt hem.

Vårt hus är arkitektritat och platsbyggt i ett plan, med en tillhörande garage- och förrådsbyggnad.

Den totala våningsytan är 243 m². Den effektiva bostadsytan är 155 m² + bilgaraget 43,5 m² och förrådet 19 m².

Huset är byggt med Palikka EPS-elementformar fyllda med armerad betong (ger ett U-värde under 0,17). Byggnaden är gjuten i en enda helhet utan köldbryggor. Också golvet är gjutet ihop med väggarna. Golvet består av dubbla isolerade betongplattor (med elgolvvärme ingjutet i den övre plattan). Taket har extra mycket isolering, för att förhindra värmeförlust uppåt. Fönstren är fasta treglasisolerrutor med argongas (U-värde kring 1.0). Byggnaden är lufttät och ventilationen sköts av ett ILTO 300 FTX-aggregat med värmeåtervinning och 500 W eftervärmare (från 2004). Varmvattenberedaren är en elektrisk Nibe 300 (2004). Luftvärmepumpen är en Fujitsu ASYG12LT (2015).

Denna vecka, när jag skriver inlägget, har utetemperaturen varit kring -10 °C i flera dagar. Vår inomhustemperatur är ca 24 °C och uppvärmningen sköts av luftvärmepumpen (som förbrukar max 925 Wh ström).

Husets planlösning är öppen (möjliggör bra värmespridning). Golvet är ljus parkett, och väggar och tak är vitmålade (reflekterar ljus bra). Huset omges av en härlig trädgård som skyddar mot vind.

Bakgrundsfakta om vårt elavtal

I över ett decennium har vi varit kunder hos elbolaget Vasa Elektriska. Elöverföringen sker via Åbo Energis elnät.

Vårt elpris just nu (fram till 1.4.2023, inkl. elskatt 2,79 c och moms):

Vår elförbrukning det senaste halvåret

Så här lågt har vi lyckats pressa vår elförbrukning det senaste halvåret (under tiden 1.6.2022-30.11.2022).

Siffrorna är fastighetens totala elförbrukning (alltså uppvärmning, varmvatten, FTX-ventilation och hushållsel).

Uppvärmningssäsongen inleddes i slutet av augusti. Fram till 15 november var hösten varmare än normalt, och efter det kallare än normalt. Du kan se bilder från alla dagar i min visuella dagbok.

Ett eluppvärmt genomsnittshus i den här storleksklassen (243 m² våningsyta) brukar i snitt förbruka kring 30 000 kWh per år. Vi hoppas nå ner till en årsförbrukning på 12 000 kWh eller lägre, förutsatt att vintern inte blir ovanligt kall.

* Uppdatering: årets elförbrukning blev 11 528 kWh, du kan se en uppdaterad månadstabell sist i inlägget.

Energikartläggningen lägger grunden för din strategi

Vi började vår energiresa med att göra en utförlig energikartläggning.

Vi ville få en bättre bild av husets energianvändning, och hur varje specifik elprodukt påverkar vår kumulativa energiförbrukning.

Byggnadernas förutsättningar och utvecklingspotential kände vi till från tidigare, eftersom vi själva byggt vårt hem (och bott här i nästan två decennier). Lågenergihusets förmåga att behålla värme är fenomenalt. Den svagaste punkten är fönster och dörrar (trots att de var de bästa på marknaden när vi byggde).

Visste du att en tredjedel av värmen i ditt hus försvinner ut genom fönster och dörrar?

I genomsnitt försvinner 15 procent av husets värme genom taket, 35 procent genom fönster och dörrar, 15 procent genom golv, 20 procent genom väggar och 15 procent genom ventilation.

Generellt kan du räkna med att 70-80 procent av hemmets energiförbrukning går till uppvärmning och varmvatten.

Varmvattnets andel av energikostnaderna brukar vara cirka 20-25 procent, medan uppvärmningens andel är cirka 50-60 procent. Här kan du alltså spara mest.

Vi fokuserar därför på att spara in på uppvärmning och varmvatten, men nöjer oss inte bara med det – vi är också på jakt efter varje mindre inbesparing.

Varmvatten

Att spara på varmvatten är väldigt enkelt för oss:

Vi tvättar händerna i svalt/kallt vatten och duschar nästan aldrig. Det gör att vår varmvattenanvändning är minimal.

Vår elektriska Nibe 300 varmvattenberedare är endast påkopplad nattetid (när elnätet inte är lika belastat och strömmen är billigare).

Varmvattenberedaren är välisolerad men jag har ändå gjort en isoleringshatt (av styrox, kartong, isoleringsull och fanérskiva) åt den, för att ytterligare minska eventuellt värmesvinn.

Uppvärmning

Att spara på uppvärmningen är lite knepigare, eftersom vi av hälsoskäl behöver hålla en högre inomhustemperatur än de flesta andra.

Kyla är väldigt besvärligt för våra kroniska sjukdomar (artritis, reumatism, rygg- och ledproblem, autoimmuna sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar). Henrik lider dessutom av kronisk undernäring (han väger bara 57 kg fast han är 185 cm lång) så han saknar helt det kroppsfettlager som normalt skyddar människor mot köld. Varmt klimat minskar kronisk smärta och inflammationer, och förbättrar avsevärt vår livskvalitet. Orsaken till att vi ursprungligen byggde vårt hem som ett välisolerat lågenergihus var för att vi behövde ha sommar och varmt året runt.

Den mest optimala inomhustemperaturen har varit 26,7 °C.

Lagom inomhustemperatur är väldigt individuellt. Svenska socialstyrelsen rekommenderar en inomhustemperatur på 20-23 °C vintertid, och för sjuka ett par grader varmare, ca 22-24 °C. Kvinnor behöver mer värme än män. Äldre personer, och smala personer behöver mer värme än muskulösa eller feta personer. Lagom inomhustemperatur kan lätt variera 5-6 grader mellan olika personer. Inomhusklimatet är som bäst, när man inte lägger märke till det.

Hur kan vi då spara uppvärmningsenergi, utan att äventyra vår hälsa/komfort eller påverka vår tankekapacitet och prestationsförmåga?

Vi beslöt oss för att spara uppvärmningsenergi genom fem åtgärder:

1. Sänka inomhustemperaturen med max 3 grader (till cirka 23-24 °C).
2. Huvudsakligen använda vår energieffektiva luftvärmepump som värmekälla.
3. Downsizing; förminska den uppvärmda ytan genom att stänga av onödiga utrymmen.
4. Minska energisvinn via fönster och dörrar (genom tillfällig isolering).
5. Minska energisvinnet från FTX-ventilationen.

1. Sänkning av inomhustemperaturen

Vi har i höst försökt hålla inomhustemperaturen runt 23-24 °C.

För varje grad du sänker inomhustemperaturen sparar du 5 procent uppvärmningsenergi. Genom att sänka temperaturen med tre grader (från 26,7 °C till 23-24 °C), så sparar vi uppskattningsvis 15 procent uppvärmningsenergi.

Hälsomässigt har det lett till vissa försämringar (och speciellt för Henriks hälsa/bådas humör), men vi försöker att klä på oss mer, i flera lager. Henrik har nu på sig långkalsonger plus två par mjukisbyxor, varma skjortor och tröjor, plus kavaj och halsduk. Han går fortfarande barfota, annars får han dessutom “sock-angst”. Vårt parkettgolv är behagligt, eftersom golvet är så välisolerat, men om det blir kallt kan åtminstone jag använda tofflor.

2. Luftvärmepump som huvudsaklig värmekälla

Vi har en modern och effektiv Fujitsu ASYG12LT luftvärmepump (installerad 2015 i ateljévardagsrummet). Den har miljöklass A+++ och förbrukar som mest 925 Wh. Ännu vid -15 °C har den 4.0 COP (vilket betyder att 1 kWh ström producerar 4 kWh värme).

Vi använder luftvärmepumpen som vår huvudsakliga värmekälla så långt det går. Tack vare den öppna planlösningen så sprider sig värmen bra i huset. Värmen cirkulerar också till toalett och badrum (som är i bortre delen av huset, ca 18 meter från luftvärmepumpen). Temperaturskillnaden i hela huset hålls inom en grad.

Vi har några små oljefyllda el-element, som vid behov kan sättas in som punktstödvärme (om utetemperaturen sjunker mot -15 °C).

Den elburna golvvärmen håller vi helt avstängd.

Mitt i ateljévardagsrummet står en stor och tung eldstad. Den har vi inte använt till annat än några enstaka mysbrasor. När det inte finns ström kan man värma huset med eldstaden.

3. Minskning av uppvärmda utrymmen

Villa Kia är ett väldigt stort hus för två personer. Bostadsytan är 155 m² och våningsytan 243 m². Hemmets storlek påverkar direkt elförbrukningen. Vi beslöt oss för att minska husets energibehov genom att kallställa alla utrymmen vi inte behöver så ofta. På bilden nedan ser du de kallställda utrymmena märkta med blått:

Garagebyggnaden får stå helt kall i vinter. Det är 43,5 m² mindre att värma.

Förrådsbyggnadens värme (ett 500 W oljefyllt el-element) har vi ställt till minimum nivå – bara frostvakt så att inte målfärger och vätskor skall frysa.

I bostadshuset har vi kallställt gästrummet, tvättrummet, bastun, samt sovrummet med klädrum. Detta reducerar den uppvärmda bostadsytan till cirka 110 m².

Vårt sovrum, med tillhörande klädrum, är beläget längst bort från luftvärmepumpens värmeflöde. Rummet omges nästan helt av ytterväggar – och dessutom har rummet väldigt stora fönster (ca 8 m² glasyta). Allt detta gör sovrummet till husets svalaste del på vintern, om man inte har golvvärmen påkopplad.

Med golvvärmen påkopplad är sovrummet ett ljuvligt rum, men utan värme är det inte lika trevligt att sova där, i alla fall inte för oss, som är så känsliga.

Vi beslöt oss för en drastisk lösning: att flytta vår säng till ateljévardagsrummet och helt stänga av sovrummet och klädrummet.

Fredagen den andra september, när kylan kommit och uppvärmningssäsongen börjat, drog vi sängen till den nya platsen, nära luftvärmepumpens sköna värme. Det är en lösning vi varit mycket nöjda med.

4. Minskat energisvinn genom fönster och dörrar

Glasfönster är riktiga energislösare. Och vi har många och stora fönster.

Trots att våra helt täta treglasisolerfönster (Fenestra fasta Alu2000 Tuplaselektiivi 3K6SEL/5/5-15 RST Argon, energiklass A) var bland de bästa på marknaden när vi byggde, är deras U-värde bara kring 1.0, alltså nästan sex gånger sämre än ytterväggarnas U-värde, som är 0,17.

Generellt kan 30-40% av hemmets värme gå förlorad via fönstren.

För att behålla värmen i huset, minska energibehovet, och samtidigt skapa en behagligare inomhusmiljö, lönar det sig att tilläggsisolera fönster och dörrar på alla sätt du kan.

Den ideala och långsiktiga lösningen skulle vara att bygga och installera välisolerande fönsterluckor, innanför varje fönster. Vackra fönsterluckor, som enkelt kan öppnas och stängas vid behov. Tyvärr har vi inte möjlighet att göra sådana investeringar just nu.

Vi använder oss istället av allt vi kan hitta här hemma: stora och små tavlor, madrasser, kartonglådor, gardiner och tyger, sängöverdrag och täcken, skivor, styrox, bokhyllor med mera. Allt är bättre än ingenting.

Ett exempel:

Det väldiga hörnfönstret i ateljévardagsrummet är över åtta kvadratmeter stort. Fönstret har mörkerläggande persienner, som isolerar en smula, men det är inte tillräckligt. Vi började med att täcka in fönstret med stora tavlor (tätt radade mot varandra). Efter det byggde vi en vägg av 63 kartonglådor framför fönstret. Till sist radade vi ännu fler stora tavlor och skivor framför lådorna. Och voilà – fönstrets kyla är borttrollat.

Liknande lösningar har vi gjort i varje fönster och dörr, vilket förbättrat både energieffektiviteten och inomhuskomforten avsevärt.

Obs. Våra fönster är fasta och fungerar inte som nödutgångar. Täck inte in nödutgångarna i ditt hem med något som kan äventyra din säkerhet! Var också noga med att inte skapa kondens- eller fuktproblem!

Du kan enkelt räkna ut värmeförlusten för dina egna fönster vid olika temperaturer, om du känner till U-värdet. U-värdet anger produktens isoleringsförmåga, alltså den mängd energi/värme som passerar genom produkten från den varma sidan till den kalla. Ju lägre U-värde desto bättre isolering.

Beräkna så här:

U-värde x yta i m² x temperaturdifferens = värmeförlust i Watt

Exempel:

Jag använder samma exempel som tidigare, det stora hörnfönstret i vårt ateljévardagsrum; Fönstrets U-värde är 1.0. Fönsterytans storlek är 8 m². Innetemperaturen är +24 °C och utetemperaturen -10 °C så temperaturdifferensen blir 34.

U-värde 1.0 x yta 8 m² x temp.diff. 34 = 272 W värmeförlust

Om vi uppskattar att vi med vår tilläggsisolering lyckats sänka U-värdet till 0.45 så blir ekvationen följande:

U-värde 0.45 x yta 8 m² x temp.diff. 34 = 122,4 W värmeförlust

5. Mindre svinn via ventilationen

Bostaden är helt lufttät och den mekaniska ventilationen sköts av ett ILTO 300 FTX-aggregat med värmeåtervinning. Aggregatets värmeväxlare kan överföra ca 50% av frånluftens värme till tilluften, men resten av energin går till spillo.

Aggregatet har fyra effektlägen (min 1 – max 4). Vi har tidigare haft ventilationen inställd på läge 2 eller 3, vilket gett ett snabbt luftombyte, men därmed också större energisvinn.

Nu strävar vi efter att hålla så mycket som möjligt av den värdefulla värme-energin kvar i huset.

Husets volym är 645 kubikmeter. Efter noggranna uträkningar kom vi fram till att aggregatets minimiläge torde vara tillräckligt för att ventilera ett två personers torrt hushåll.

För att spara så mycket energi som möjligt ställde vi därför ventilationen på minimiläge 1. Det har gjort en stor skillnad i elförbrukningen, och vi har inte upplevt någon försämring av luftkvaliteten. Både jag och Henrik är högkänsliga personer, som snabbt märker om luften blir dålig. Om vi vill duscha eller tvätta så kan vi förstås sedan öka ventilationen efter behov.

Spara el i köket

Efter uppvärmning och varmvatten kommer köket på tredje plats i vår energikonsumtion.

Vi lever i fullständig COVID-19-isolering och är hela tiden hemma, vilket betyder att vi också tillreder och äter alla måltider hemma. Jag bakar även allt bröd själv.

Jag har alltid strävat efter att vara så energieffektiv i köket som möjligt, till exempel att använda kastruller (med lock) som är lika stora som spisplattorna, diska fulla maskiner så sällan som möjligt, prioritera mikrovågsugn och vattenkokare framför spis och ugn, tillreda flera saker eller större mängder på en gång, undvika att ha ugnen på i onödan eller öppna ugnsluckan i onödan, undvika handdisk, och så vidare.

Eftersom det inte längre finns möjlighet att spara och minska genom effektivering har jag istället gradvis slutat med tillagning och bakning av det mesta som inte är direkt nödvändigt (alltså slutat att använda ström).

Vanligtvis äter vi bara kalla smörgåsar – varm mat äter vi endast några gånger i månaden.

Vi är nattmänniskor, så för det mesta bakar vi och tillreder mat nattetid, på billigare nattström. Under kalla nätter kommer också ugnens och spisens energi till större nytta för bostadens uppvärmning (brukar höja innetemperaturen med 1-1,5 °C). Allra bäst är det att baka kalla och blåsiga nätter, när det finns mycket ström från vindkraft.

Jag följer med elbörspriserna här och Nordens strömsituation här, så att jag kan anpassa strömanvändningen till tider då det finns strömöverskott.

När jag bakar vårt matbröd, så bakar jag alltid fyrdubbel sats (fyra plåtar à 12 frallor, tillsammans 48 frallor). Det räcker för åtta dagar. Brödet gräddas i vår elektriska ugn, en italiensk SMEG-varmluftsugn (från 2004).

Det tar 14 minuter att värma upp ugnen till 225 °C, och sedan tar gräddningen 12 minuter per plåt. Den sista plåten gräddas delvis i ugnens eftervärme. Sammanlagt används ugnen cirka en timme, vilket är mycket energieffektivt för 48 måltider.

Jag ställer in den exakta gräddningstiden på min Brabantia kökstimer – och behöver aldrig öppna ugnens lucka i onödan (varje gång du öppnar ugnsluckan så sänker du värmen med 25-50 °C). När allt bröd är gräddat öppnar jag ugnens lucka helt och hållet, och låter värmeenergin strömma ut i huset.

För att spara disk använder vi så få kärl som möjligt, och återanvänder glas, muggar och fat flera gånger, innan de maskindiskas. Vid behov sköljer vi kärlen i kallt vatten.

En till två gånger per vecka (i snitt var sjätte natt) använder vi vår ergonomiskt högt placerade diskmaskin (en Bosch SGU43A45SK från 2004, då energiklass A), och vi diskar alltid helt full maskin.

Diskmaskinen förbrukar bara 14 liter vatten och 1.05 kWh ström per tvätt. Vi brukar stänga av maskinen när torkprogrammet börjar, och låta disken lufttorka istället. Det sparar flera hundra Watt.

Vi kokar fortfarande kaffe två gånger per dag (i vår Moccamaster KB741 Clubline från 2001). Genom att alltid koka exakt den mängd vi dricker så blir det aldrig något överblivet kaffe att slänga. Kaffekokarens bryggeffekt är 1400 W, men med tanke på att det endast tar några minuter att koka varsin kopp kaffe, så hålls totalkonsumtionen rätt rimlig. Vi stänger av kaffekokaren direkt när kaffet är bryggt, så sparar vi lite ström på kaffekokarens värmeplatta (som bara verkar dra 10 Wh).

Vår dagliga Espresso har vi däremot helt skippat det senaste halvåret. Espressotillagningen (den invecklade uppvärmnings- och bryggningsprocessen) förbrukar så mycket ström att jag ställt undan espressomaskinen och kaffekvarnen tillsvidare. Jag har också ställt undan våffeljärnet och brödrosten.

Köksfläkten (GE Profile) använder vi inte heller nu på vintern – den drar snabbt ut stora mängder uppvärmd luft ur huset.

Det stora, eleganta, rostfria GE Profile side-by-side kyl/frysskåpet i köket håller jag också avstängt, för det är en enorm energislukare.

Vi har istället placerat energisnåla Bosch kyl- och frysskåp (miljöklass A++/A+++ från 2013) i det kallställda gästrummet, som just nu har en rumstemperatur på 12 °C. Kylskåpet drar normalt ca 9-10 kWh per månad och frysen ca 17-18 kWh per månad, men eftersom gästrummet är så svalt så behöver vitvarorna nu ännu mindre energi för att hålla rätt temperatur (+4 °C i kylskåpet och -18 °C i frysen). Frysen håller jag välfylld, för en full frys använder mindre energi än en halvfull frys.

Jag tänker noga efter vad som behövs innan jag öppnar kylskåp eller frysskåp, och håller inte dörren öppen en sekund längre än nödvändigt. Det samma gäller för övrigt också husets ytterdörrar.

Min tredje frys, en Whirlpool frysbox, har jag också tagit ur bruk (sparar 200 kWh/år). Den var förut fylld med bröd för långa tider. Nu bakar jag istället efter behov (och försöker ha 40 – 50 kilogram mjöl i förråd).

Obs. Placera kylen och frysen luftigt och svalt – och aldrig bredvid ugn, spis eller diskmaskin, eller i solen! Det är viktigt att luften kan cirkulera bra.

Spara energi i badrum & tvättrum

Som jag tidigare nämnde så sparar vi varmvatten genom att tvätta händerna i svalt vatten och hoppa över duscharna. Det har varit bra för min torra hud.

Under hela 2022 har jag bara duschat i ca 45 minuter totalt (förutom 30 sekunders daglig användning av bidédusch).

Du behöver inte alls duscha hela kroppen varje dag, eller ens varje vecka eller månad (om du inte har ett riktigt smutsigt arbete). När du duschar tvättar du bort hudens och hårets naturliga oljor, vilket är skadligt för dig. Jag skall skriva mer om det här i en senare artikel.

Jag använder inte längre hårfön, plattång eller locktång.

Golvvärmen i badrummet är avstängd och vi har ingen elektrisk handdukstork.

Vi har en fin elbastu, men den har vi inte använt en enda gång ännu (på över 18 år). Vi har valt att inte installera badkar eller bubbelbadkar i huset.

Vi vädrar kläder istället för att tvätta dem. Först när kläderna är riktigt smutsiga så tvättar vi dem. Vi använder tvättmaskinen bara några enstaka tvättdagar per år, och då tvättar vi alltid fulla maskiner. Vi har ingen torktumlare utan lufttorkar alltid byket. Vi använder inte heller strykjärn. Vi slätar ut plaggen noggrant (med händerna) medan de ännu är våta och skjortor torkar vi på galge.

Andra sparåtgärder

Tidigare brukade jag dammsuga en gång i veckan, men det senaste året har jag börjat sopa istället. Det sparar massor av ström, för dammsugaren är också en energislukare.

I vårt hem är det tillräckligt att dammsuga varannan månad (gärna någon kall natt när dammsugarens varma flås värmemässigt kommer till nytta). Vi är prydliga människor som knappt alls smutsar ner, och vi har generellt väldigt lite damm, dels för att vi tvättar kläder så sällan, dels för att vår mekaniska ventilation filtrerar bort damm och smutspartiklar. Dessutom är luften ren och frisk härute på ön, nära naturen.

När det gäller vår hemelektronik finns det inte mycket ström att spara. Våra datorer och bildskärmar är moderna och energieffektiva. Vi tittar aldrig på TV. Vår stereoanläggning med förstärkare, högtalare och subwoofers sålde vi bort på våren. Vi har dragit ur sladden till apparater vi inte använder, och lämnar aldrig laddare i kontakterna.

Vinkylen/vinskåpet har vi aldrig ens tagit i bruk, det är fortfarande avstängt och oanvänt.

Belysningsmässigt är vårt hus aningen föråldrat. När huset blev klart år 2004 fanns det nämligen inga LED-lampor ännu. Alla våra inbyggda armaturer använder energisparlampor, halogenlampor eller lysrör. Värsta strömslukarna är 32 infällda halogenspotlampor à 35 W och fyra halogenstrålkastare à 100 W. Vi undviker att använda dessa så långt det går. Vi prioriterar istället energisparlamporna, lysrören och flyttbara LED-ljus.

I våra hängande taklampor använder vi speciella 28 W fullspektrums dagsljus-energisparlampor, som har ett mycket vackert ljus (gjorda för studiobruk).

Allra mest använder vi en flyttbar och ställbar studio-ljusbom (på hjul), med en effektiv 11 W LED-dagsljuslampa, som ger fin arbetsbelysning var jag än stökar på i hemmet. Tack vare ljusa, öppna och reflekterande ytor, vita väggar och tak, och ett ljust golv, krävs det inte mycket belysningsenergi för bra ljus.

För det mesta använder vi bara en lampa åt gången, och släcker alla andra.

Husets utebelysning (som består av elva LED-lampor) håller vi släckt, förutom en 10 W LED-strålkastare (med mörkersensor) vid infarten.

Vår energisparresa fortsätter

Att spara energi är en fortlöpande process – och det här var vår första etapp. Varje dag hittar vi nya möjligheter att förbättra och optimera vår energianvändning.

Nästa sommar ska jag här på bloggen återkomma till energisparandet, och följa upp resultatet för ett helt år (juni 2022 – maj 2023). Vi får se hur världen ser ut då – eller om ens världen existerar då längre. “Om Gud vill, och vi får leva“, som Henriks farfar brukade säga.

Vi har redan nu kunnat konstatera hur fantastiskt vårt lågenergihus är; ett riktigt drömhus också i energikristider.

Att isolera bra och att skaffa luftvärmepump är investeringar som ger hög avkastning!

Om energikrisen fortsätter skulle nästa logiska etapp vara att omvandla Villa Kia till ett nollenergihus eller plusenergihus. Det är möjligt med relativt små investeringar:

1. byta ut FTX-aggregat och varmvattenberedare mot ett nytt luftvärmepumpbaserat system
2. installera 22 solpaneler (8,25 kWp) som kan producera 10 000 kWh/år
3. byta alla lampor till energisnåla LED
4. installera luftvärmepump i sovrumsdelen och garaget
5. eventuellt installera fönsterluckor

Omvandlingen skulle kräva en totalinvestering på 20-30 tusen euro, så det är inte aktuellt för oss just nu.

Vi fortsätter att satsa på lösningar som inte kräver några investeringar, men som ändå ger stor effekt.

Du är alltid välkommen att följa med vardagen i Villa Kia genom min visuella dagbok – de nyaste bilderna hittar du här. Var rädd om dig när du sparar ström – gör inget som kan vara brandfarligt eller farligt för din eller andras hälsa!

Uppdatering: Här nedanför har jag uppdaterat inlägget med hela årets elförbrukning (1.6.2022 – 31.5.2023), totalt 11 526 kWh. Det här var fastighetens totala elförbrukning (hushållsel, uppvärmning, varmvatten och FTX-ventilation). Vi lyckades alltså pressa ner årets elförbrukning till under 12 000 kWh, vilket var vårt mål.

* * * * *