Vår rekordlånga period av extrem isolering (39 månader)
[Uppdaterad November 2023]
Som ni kanske vet så hör jag och min man Henrik till riskgruppen för Coronaviruset. Vi har stora hälsoproblem, och Henriks immunförsvar är hämmat och hindrat (av immunsuppressiva läkemedel).
Vi har därför varit tvungna att vara extremt försiktiga under hela COVID-19 pandemin. Får vi Coronasmitta så dör vi antagligen.
Visst har vi normalt också varit extrema eremiter (som lever helt för oss själva och har undvikit alla hälsorisker), men pandemin har ytterligare förstärkt vår isolering.
Under de senaste 39 månaderna har jag varit endast en gång borta hemifrån.
Det var den 4 november, 2020 då jag var och bytte bilens däck (och samtidigt handlade förnödenheter). Sedan dess har min bil stått stilla i garaget.
Föregående gång var jag borta hemifrån på sommaren 2020.
Jag beställer livsmedlen och medicinerna direkt hem. Maten, som levererats utan närkontakt, räcker 1-3 månader per leverans. Det är både praktiskt och förmånligt (du kan se mina levnadskostnader och mina kvitton, samt bilder från alla dagar i Dokumentation & Bilder).
Samtidigt är det också väldigt skönt att få ett sådant avstånd till det narcissistiska samhället. Verkligen No Contact.
Det har varit en väldigt kreativ tid. Jag har fått koncentrera mig på filosofi, forskning och min konst. Jag har fått göra viktiga genombrott. Tiden har gått fort. Det känns som ett ögonblick.
Bara så att ni alla vet: Vi är mycket vana med hälsorisker och klarar själva bra av att hantera Corona-situationen. Om vi trots allt skulle bli smittade så är det endast för att någon avsiktligt försöker döda oss, och hoppas kunna skylla det på pandemin (läs här om hur narcissister agerar). Vi har ännu inte kunnat få någon coronavaccinering (november 2023).
Vi fortsätter samvetsgrant vår karantän/självisolering. Coronadödsrisken för oss är definitivt inte över.
Jag har ett intressant, vetenskapligt perspektiv på COVID-19-pandemin och narcissismen, och kommer att skriva mer om det i ett senare blogginlägg.
* * * * *