Den här målningen skildrar textilfabrikskollapsen i Bangladesh, hur jag föreställer mig att det kändes, när allt brakade ihop.
Jag har skapat målningen “Bangladesh, ge inte upp“, dels som ett minnesmärke över Rana Plazas offer, dels för att lyfta fram den bakomliggande orsaken till katastrofen; narcissismen.
Onsdagen den 24 april 2013 kollapsade Rana Plaza, en åtta våningar hög textilfabriksbyggnad i Savar, Bangladesh. Fabriksbyggnaden var eländig och dålig – och full av slavarbetare.
Åtminstone 1132 människor dog och mer än 2500 människor skadades.
De här människorna är lika unika, viktiga och värdefulla som du och jag. De har ett hjärta och de har en själ. Vi hör alla till samma stora familj.
Katastrofen var inte någon slumpmässig och isolerad tragedi. Det var ett narcissistiskt massmord, ett uppenbart resultat av det narcissistiska världssystemet.
Bangladesh är ett av världens fattigaste länder och finns i Sydasien (öster om Indien). Staden Savar ligger i huvudstadsregionen Dhaka. Dhaka är världens tionde största stad. De flesta i västvärlden vet ingenting om Bangladesh, och verkar inte heller bry sig. Varför är det så, kan man fråga sig?
Fabrikerna i Rana Plaza-byggnaden producerade kläder för märken som Benetton, Bonmarché, Prada, Gucci, Versace, Moncler, El Corte Inglés, Mango, Matalan, Primark och Walmart. Dessa märken ägs (direkt eller indirekt) av de rikaste människorna i världen.
Bangladesh är fullt av livsfarliga textilfabriker, där miljontals fattiga människor fortsättningsvis måste jobba i slavliknande förhållanden. Av dem är ca 80% kvinnor.
Arbetarna i textilfabrikerna får samma omänskliga lön (oftast mindre än 100 €/månad) oavsett vilket varumärke de producerar för.
Under 2-3% av klädernas detaljhandelspris går till arbetarna.
Om textilarbetarna istället skulle få en rättvis levnadslön, så skulle konsumentpriset för en produkt bara öka med ca 1% (även om den ökade lönekostnaden till fullo belastade slutkonsumenten). Priset på ett plagg som nu kostar 9,90 €, skulle istället bli 9,99 €.
Klädmärkena gör generellt en bruttovinst på 50-60% av försäljningspriset.
I praktiken betyder det att den fattiga kvinnan som tillverkar ett plagg (med butikspris 9,90 €) får ca 10 cent, medan klädmärket tar en bruttovinst på 5-6 €.
Varför godkänner och understöder du ett sådant system?
De rika utnyttjar de svaga och fattiga, för att bli ännu rikare. Det gäller både nationellt, och internationellt. Det finns ingen gräns för narcissisternas girighet. Världssystemet godkänner detta, skyddar detta, och belönar detta. Det här följer narcissisters tanke- och beteendemönster. Det är narcissister som har lagt grunden till alla våra system.
Jag vill lyfta fram allt det här igen genom min konst. Jag vill påminna om orättvisan och ojämlikheten, som grundar sig på narcissism. Jag vet hur det känns att slita på utan skälig ersättning, och jag behandlas själv som en slav utan rättigheter i mitt land. Du kan läsa mer om det i inlägget Så här är det att möta narcissistiskt våld från en hel nation (Finland).
Vårt nuvarande världssystem är bara en fortsättning på kolonialismen och slaveritiden. Vi har bara kompartmentaliserat och utlokaliserat hemskheterna, så att de hamnat utanför vårt medvetande. Det är en ohälsosam försvarsmekanism. Det gör att vi undviker moraliskt, ekonomiskt och politiskt ansvar. Det gör att vi förhåller oss apatiska till den sorgliga situationen. Vi låtsas inte se verkligheten.
Vi kanske skenheligt säger saker (för att tysta vårt samvete) men gör egentligen ingenting. Det är dock våra handlingar som är avgörande, inte orden vi säger. Handlingarna avslöjar hur vi faktiskt tänker.
Narcissisterna putsar skenheligt upp fasaden lite, men grundproblemet kvarstår alltid. Kom ihåg att du aldrig kan lita på narcissisters ord!
Rana Plaza katastrofen belyser problemen inom en bransch; mode- och klädindustrin. Dessa problem är dock bara symptom på det verkliga och underliggande problemet bakom allt; narcissismen.
Narcissism är ett påtagligt och identifierbart personlighetsproblem, som hittas speciellt ofta i personer som har politisk, ekonomisk och religiös makt. Makt och narcissism är en dålig och farlig kombination. Vi måste radikalt ifrågasätta systemet. Om vi inte begränsar och åtgärdar narcissismen först, så kan vi aldrig lösa våra problem på ett hållbart sätt. Anti-narcissism är nyckeln – pusselbiten som saknats. När du förstår den bakomliggande dynamiken så öppnar det upp helt nya möjligheter till effektiv problemlösning.
Jag kommer att kritisera modeindustrin mera i ett senare blogginlägg, men jag vill redan nu säga att jag inte är en vän av modeindustrin. Modeindustrin är ett monster som har katastrofal inverkan på både människor och miljö. Branschen främjar en skadlig och ohälsosam kultur, som baserar sig på utseendemässig status, exploatering och ohållbar konsumtion. Industrin är den näst största förorenaren i världen, strax efter oljeindustrin.
Efter Rana Plaza katastrofen startades Fashion Revolution, en global rörelse som försöker lyfta fram problemen inom mode- och klädindustrin.
Du kan fråga #WhoMadeMyClothes eller #VemTillverkarMinaKläder av modeföretagens ledare, för att kräva ökad transparens i produktionskedjorna. Använd din köpmakt vist! Själv köper jag väldigt lite kläder (du kan se mitt hushålls alla kvitton listade här).
Fashion Revolution kampanjerar för ökad genomskinlighet. Det är en början. Genomskinlighet leder till granskning. Granskning leder till ansvar. Ansvar leder till förändringar. Det är så vi begränsar narcissisternas spelrum och gaslighting.
Alltid när någon gör saker i hemlighet (utan insyn från allmänheten) så kan du vara säker på att de gör något fel – något som inte tål öppen granskning. Genomskinlighet och insyn är en grundförutsättning för rättvisa och jämlikhet i samhället.
Rana Plaza tragedin var en glimt av de stora världsproblemen som narcissisterna skapar. Ansvaret är dock på oss alla. Vi måste göra allt vi kan för att förbättra situationen.
I dagens globala värld måste vårt ansvar gå mycket längre än de nationella gränserna. Det behövs ett globalt ansvar. Och vi måste hålla våra politiska och ekonomiska ledare och förmånstagare personligt ansvariga. Först då kommer vi att få se drastiska förändringar.
Här kan du läsa mer om Rana Plaza katastrofen och modeindustrin:
Omvärlden berättar | Bangladesh: Ett brutalt uppvaknande
Al Jazeera | In Pictures: Recounting horror of Rana Plaza
Al Jazeera | May Day: Reflecting on Bangladesh factory disaster and corporate terror
Al Jazeera | Pope condemns Bangladesh ‘slave labour’
The New York Times | Why Won’t We Learn from the Survivors of the Rana Plaza Disaster?
Fashionista | 7 Years After Rana Plaza, ‘Brands Still Do Not Value Human Lives’
The Guardian | The shirt on your back: the human cost of the Bangladeshi garment industry (interactive presentation)
The Guardian | Low pay in the garment industry still a reality despite pledges – study
Clean Clothes Campaign | Rana Plaza
Good On You | Rana Plaza – the Day the Fashion World Changed
Good On You | What Is a Living Wage and How Does It Benefit Garment Workers?
* * * * *