Varför jag älskar april och påsken (livet börjar)
Äntligen är april här. För mig är april en av de härligaste månaderna på året, av många olika orsaker.
För mig och min man är det som om vintrarna inte alls existerar, vi går i ide. När snön smälter och solen börjar värma så vaknar vi upp. Vårt liv börjar igen. Helt som naturen och vår trädgård. Fåglarna återvänder och vårblommorna sticker upp i rabatterna och gräsmattan. Varje dag upptäcker jag tiotals nya våririsar, som är så vackra och delikata blommor.
Denna månad firar vi också vår 23:e bröllopsdag (vi gifte oss 1998).
Vi brukar alltid fira vår bröllopsdag på något extraordinärt sätt. Vi har exempelvis firat dagen med fina kulinariska upplevelser på olika flerstjärniga restauranger (ur Michelinguiden) som t.ex. Gordon Ramsay, Mathias Dahlgren och Hans Välimäki restaurangerna. Vi har ätit många stjärnor under årens lopp. Andra år har vi firat på extraordinära sätt som knappt kostat någonting, som att gå till Hesburger.
När vi var friskare kunde vi spendera vintrarna i varmare trakter. Då levde man året runt.
Henrik och jag har varit hemma i Åbo nu i ett sträck sedan våren 2017, utan att alls resa något. Det är alltså över fyra år sedan vi har varit utomlands. Fyra år isolerade i Finland är en väldigt lång tid.
Alltid när det blir påsk tänker jag på alla gånger vi firat påsken i Spanien, med de katolska traditionerna. Där är påsken årets största högtid, och den firas med stora processioner och evenemang.
Vi firar påsk till minne av Jesu död och uppståndelse. Jesus var det oskyldiga offret som dog för alla andras räddning. Han återuppstod och segrade över döden och ondskan. Graven var tom, jag har själv kollat.
Påsken handlar om tro, hopp och kärlek. Genom tron välkomnar vi Gud in i våra liv. Och med Jesus får vi hopp och en framtid. Genom Honom fick vi frihet. En frihet och sanning som är öppen för alla. Det Han gjorde för oss var kärlek. Han led för oss och Han dog för oss.
Vi får låta Jesus vara ljuset i vårt mörker och tacksamt ta emot det Han gjort för oss. Vi får hålla ögonen på korset och gå i Hans fotspår.
Vi måste komma ihåg att många av oss hamnar att lida för att rädda andra, och för att stå emot mörkret. Vi får tro och lita på att Gud är med oss, och ger oss det vi behöver.
Det är viktigt att komma ihåg evangeliets enkla och klara budskap, och att se igenom konstruktionerna som narcissisterna byggt upp. Läs mer om mina tankar i blogginlägget: Hur kristendomen präglats av narcissism (i 2000 år). Jesu budskap var i princip anti-narcissism.
Jag önskar Er alla en Glad Påsk!
* * * * *